Pemphigus foliaceus och pemphigus vulgaris är två mycket allvarliga, autoimmuna blåsbildande sjukdomar som kan drabba bla. hund. Blåsorna övergår till erosioner, ulcerationer och krustor allt eftersom sjukdomen fortskrider. Sjukdomsförloppet skiljer sig något mellan de båda pemphigusvarianterna. Pemphigus foliaceus är en mer ytlig form som oftast börjar symmetriskt i ansiktet och sen blir mer generaliserad över hela huden.

Det finns många års forskning bakom de bekämpningsmetoder vi har i dag för att bekämpa den spanska skogssnigeln i våra odlingar och trädgårdar. Dessa bekämpningsmedel är i regel ganska dyra, fungerar inte optimalt i fuktigt klimat, verkar ett tag och måste sedan underhållas vilket blir dyrt och tidsmässigt kostsamt för konsumenten. Syftet med denna litteraturstudie är att få fram om det finns växter som spanska skogssnigeln inte äter utav. Finns det växter som snigeln inte gillar eller av någon annan anledning inte äter, skulle det betyda att man med hjälp av växtvalet kan hålla spanska skogssnigeln från sin åker, plantering eller trädgård. Genom att exempelvis plantera osmakliga växter mellan grödorna, runt en värdefull plantering som en slags barriär eller helt enkelt endast plantera osmakliga växter för att kunna ha växter överhuvudtaget i sin trädgård att kunna njuta av utan angrepp. Spanska skogssnigeln är allätare vilket betyder att den äter levande och dött material och kan även äta av kadaver av sin egen art. Det finns dock undantag där snigeln av olika skäl väljer att inte äta på växten.

Mikroalger har en förmåga att reducera näringsämnen i näringsberikat vatten samtidigt som de kan producera kommersiellt intressanta ämnen. Att odla mikroalger i dräneringsvatten från växthusodling skulle kunna vara ett sätt för odlare, som inte använder recirkulerande odlingssystem, att återvinna näringsberikat vatten. Om mikroalgerna producerar värdefulla metaboliter så kunde detta vara ett sätt för odlare att vinna ekonomiskt samtidigt som näringsläckaget reduceras. I detta arbete undersöks möjligheten att odla mikroalgerna Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis i en näringslösning med ett näringsinnehåll som motsvarar det i returvatten från växthusodling av tomat. C. vulgaris har en hög proteinhalt och innehåller även fleromättade fettsyror och karotenoider.

This work is about silage contaminated with slugs (Arion lusitanicus). The hypothesis was: Do slugs affect the nutritional value and hygiene quality of silage? During the winter season 2007/2008 silages were discarded in big amounts due to the contamination of slugs. Both the Swedish Farmer Association (LRF) and the National Veterinary Institute (SVA) received phone calls from farmers and animal owners about contaminated silage. The Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) and SVA decided to initiate this project as a master thesis.

The idea of using algae in different areas and exploring its possibilities is nothing new. Already in the early 1950s microalgae was explored as a possible food resource because of its high protein content. Lately there has been an increased interest in its potential for industrial use. Wastewater treatment is a possible use of algae since the algae grow well on the nutrients present in the water. This offers the possibility to grow algae for nutrient reduction and use the biomass for energy or animal feed since many alga species has a good nutritional value. Approximately 800-1000 m3 water is applied per 1000 m2 of greenhouse area during one season in a tomato production.

Malaria är en farlig tropiksjukdom orsakad av parasiten Plasmodium som vållar många dödsfall varje år. Sedan några år tillbaka rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) användandet av artemisinin och dess derivat för behandlandet av malaria. Artemisinin syntetiseras normalt i växten Artemisia annua i lågt utbyte. På grund av det låga utbytet är läkemedlet väldigt dyrt. Då parasiten blivit resistent mot de flesta malarialäkemedel är artemisinin ett viktigt preparat i kampen mot malaria.

Linser, sojabönor och trädgårdsbönor var bland de första grödorna som domesticerades när människan övergick till jordbrukssamhälle. Idag odlas växtslagen på vitt skilda platser i världen, med sorter anpassade till helt olika odlingssäsonger och klimatförhållanden. Odling av växtslagen är fullt möjlig i Sydsverige. I dagens Sverige odlas dock enbart ett av dessa växtslag kommersiellt, nämligen trädgårdsbönan (Phaseolus vulgaris), i form av de traditionella bruna bönorna. Denna litteraturstudie undersöker odlingskraven för de valda växtslagen, visar resultat från försöksodlingar på Öland och i grannlandet Danmark, tar upp klimathärdiga sorter som är lämpade för produktion på nordliga breddgrader, samt diskuterar slutligen faktorer som skulle kunna bidra till en framtida svensk odling av linser, sojabönor och fler sorters trädgårdsbönor..

Odling av mikroalger för framställning av biogas är ett relativt outforskat område. Den forskning som hittills utförts har påvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag går till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; mikroalgerna kan rena både näringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och koldioxidutsläpp (rökgaser från industrin) då de tar upp föreningar innehållande kväve, fosfor och kol från dessa källor. Den producerade biogasen kan ersätta fossila bränslen. Dessutom skapas en rötrest som kan återföras till odlingsmarker vilket sluter näringskretsloppet.

Kvävgas kan inte tas upp direkt av växter men genom biologisk kvävefixering kan vissa symbiosbildande bakterier omvandla kvävgas till ammonium. Med bakteriens hjälp kan en växt tillgodogöra sig ammonium och på så sätt bilda protein. Ett exempel på denna typ av symbios är den som kan uppstå mellan en särskild grupp av bakterier, Rhizobium ssp och baljväxter, så kallad rotknölssymbios. Detta är ett exempel på en ekosystemtjänst, en fördelaktig interaktion mellan växt och mikroorganism, som gynnar alla parter, inklusive människan som odlar baljväxten. Hur allmän förekomsten av Rhizobium genotyper är i svenska odlingsjordar är ej klart dokumenterad och därför är frågan om behovet av inokulering av utsäden fortsatt aktuell.

Every year, pesticides are found in surface and ground waters in Sweden. Fungicides are in common usage and applied in high amounts against potato late blight. The present thesis examined the possible removal of four fungicides (metalaxyl, cyprodinil, propamocarb and mandipropamid) from water using the microalgae Chlorella vulgaris. Microorganisms are capable of decomposing a range of organic pollutants and the main focus in previously published studies has been on bacteria and fungi. Microalgae are mostly studied due to their high capacity in biosorbing heavy metals.

I dagens samhälle används alltmer jordbruksmark till byggnation eller görs icke odlingsbar på andra sätt, exempelvis genom försaltning. För att även i framtiden kunna försörja den alltjämt ökande befolkningen blir det därför allt viktigare att kunna leverera ökade skördar från jordbruksmarken. Samodlade grödor har i försök visats ge en ökad avkastning per areal, och kan därför komma att erbjuda ett alternativ till dagens monokulturer. Samodling kan ge ökad avkastning genom att de olika grödorna utnyttjar tillgängliga resurser på olika sätt och även genom ett samspel mellan växterna. Hur det här samspelet mellan grödor som samodlas ser ut måste man ta reda på mer om för att förstå hur samodlingen kan optimeras. I den här studien undersöktes hur plantor som samodlas kan påverka varandra genom olika signaler.

AbstractThe genetic diversity in cultural plants is considered to be threatened due to global climate change and antropogenic influence. Unknowing of future conditions for cultivation, gene banks all over the world are now trying to build up costly safety nets of species and varieties that may become highly valuable owing to their specific traits and genetic heredity. Hence, in 2002 there was a national inventory, aimed at the Swedish public, asking for seeds believed to be lost. Among the resulting collected seeds were some accessions of garden bean, Phaseolus vulgaris. The objective of this particular study was to assemble a collection of unique varieties and discard possible duplicates.

Hästar över hela värden är infekterade med gastrointestinala parasiter. De parasiter som har högst prevalens och orsakar sjukdom hos häst är cyathostominer, Parascaris equorum, Anoplocephala perfoliata och Strongylus vulgaris. Parasiterna kan orsaka alvarliga symtom så som obstruktion, kolik, avmagring och de kan även ge komplikationer som kan leda till döden. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa information om hästens parasiter och om tillgängliga analysmetoder samt att undersöka dagens möjligheter till ett hållbart kontrollprogram för att minska resistensutveckling. Problematiken med den ökande resistensen har gjort att regelbunden avmaskning för att minska prevalensen av parasiterna har börjat ifrågasättas. Idag finns det kontrollprogram för att minska resistensutvecklingen hos hästens gastrointestinala parasiter.

The aim of this study was to find out how many and which of the herbs used for horses that have been scientifically studied with results to justify the use. In order to find out which herbs that are commonly used by horse-owners a phone interview was performed where six companies selling herbs for horses was contacted and asked to provide information on the most sold herbs for horses in Sweden. Devil's claw (Harpagophytum procumbens), chamomile (Matricaria recutita), dandelion (Taraxacum officinalis), nettle (Urtica dioica) and monk's pepper (Vitex agnus-castus) where the most sold herbs, followed by marshmallow (Althaea officinalis), burdock (Arctium lappa), marigold (Calendula officinalis), purple coneflower (Echinacea angustifolia/purpurea), cleavers (Galium aparine), licorice (Glycyrrhiza glabra), rose hip (Rosa canina), thyme (Thymus vulgaris) and vervain (Verbena officinalis), in no particular order. Of the most used herbs, research with focus on the use for horses was found for purple coneflower, licorice, devil's claw, monk's pepper, rose hip, thyme, and vervain. These studies did not cover the whole range of traditional use for the mentioned herbs, and more studies are needed to be able to claim that these herbs have, or have not, scientific support for use in equine management..

This paper deals with prehistoric charred organic material, interpreted as bread, found in graves and in the underlying settlement at Kalvshälla, Järfälla parish in Uppland. The aim was to categorize the organic material morphologically and with the help of Fourier transformed Infrared spectroscopy (FT-IR) to see whether it was bread or not. Material from 13 graves (dated to Late Roman Iron Age until Viking Age) and 3 finds from the settlement have been analysed. Differences were noted both in shape, porosity and structure. Some of the material has been interpreted as cereal based foodstuff instead of bread due to morphological discrepancies.